loiz.blogg.se

Det är tomt, havet och stranden är öde. Vattnet har dragit sig tillbaka en bit, en och annan
snäcka har vågorna tagit med sig upp till stranden. Det är spår efter gårdagens regn i sanden,
den kvarglömda handduken ligger kvar på klippan. Stillheten och tystnaden är påtaglig,
som väntan, väntan på förändringens vind som färgar björkans löv guldgula, piskar havet
så det skummar och sköljer klipporna rena.